4.4.11

good enough... or almost good...

Det är mycket nu. Leta hus, haft en massa visningar, press inför försäljning, mycket arbetsuppgifter på jobbet... Visst är man lite trött. Känner dessutom att de 4 års sömn som jag glädjeligen "offrat" för att få vår familj att fungera med två barn- den överlevnadstaktiken börjar sina...
Det kommer med allra största sannolikhet att bli bra. Jag ÄR en positiv människa. Jag vill göra bra ifrån mig på jobbet. Men jag tror själv att jag slår huvudet på spiken om jag säger att det är just det- jag VILL så himla mycket. Jag har alltid haft ork att göra allt extra men den har tagit slut. En veckas semester skulle inte skada. men jag tuffar på vidare och hoppas att jag klarar mig ett tag till... som mamma sa när jag var liten "Klara klarar allt"... det gör jag eller det känner jag att jag oftast gör. Men nån gång tar det emot. Det är lite så just nu. Jag vill mer än jag hinner och orkar.
Var bara tvungen att få klart hur jag känner... men det LÖSER SIG!

It's been quite a tough time here with selling our apartment, trying to find a new home, getting involved in new tasks at work- which I highely recommend.
I have always had enough energy but I can feel it lacking in my body at this point. No more nights awake are welcome even though that is mission impossible... But I am getting there... hopefully...

5 comments:

Charlotte said...

Jag ska inte ens försöka jämföra min stress med en småbarnsmammas, men jag vet precis känslan du pratar om när man känner att det tar emot och man ändå inte har möjlighet att sakta ner. Försök att hitta lufthål här och var! Jag läser alltid din blogg, men jag är som vanligt dålig på att kommentera eller höra av mig. Håller tummarna för att ni hittar drömhuset snarast! Jag ska åka till NY och skriva min examensuppsats, blir "bara" borta 1.5 månad den här gången. Tänker på dig! Kram Charlotte

Lotten said...

Jag vet precis hur det känns.... jag är oftast väldigt optimistisk oxå ;-) Men rätt var det är så har man klarat sig förbi det där stressiga och jobbiga.... Glöm inte att andas, Klara!

Kraam Lotten

Anonymous said...

försök att ta dig små stunder för dig själv, låter som att du behöver lite balans på den fronten? :)

Alla bäckar små said...

Hejåhå, visst är tiden som småbarnsförälder jobbig. Sömnen framför allt är jobbig, och att aldrig få vara barnfri emellanåt. Vet inte hur ni har det med mor/far-föräldrar? Vi har inga här hos oss där vi bor, men när vi är hem till dalarna, då är vi fräcka och frågar om hjälp. Bara ett biobesök eller middag kan ibland ge mig boost för nya tag.
Hoppas du hittar lite ny energi i ert (förhoppningsvis) nya drömhus!!

Jo, allt bra med mig annars, jobbar sedan i januari, dock bara tillfälligt (vik) till sista juni, men hoppas på mer. Trivs så himla bra där jag är nu. Med allt. Så håll tummarna.
Livet flyter på bra, Axel trivs toppen hos sin dagmamma och han mår bra. Önskar inget mer.
Stor kram

Anna said...

Har precis varit i den där lägenhetsförsäljning/husköpar-karusellen.
Det är en himla tuff tid, särkilt när man har en massa småbarn..
Jag tror att bensinen är kärleken från sina barn och de få små stunder av självtid, som man måste ta.
Superlycka till med allt:-)